En grej som jag verkligen gillar med Indien är maten, det finns alla sorters smaker och specialiteter, olika rätter som är baserade på olika saker. De flesta i Indien är vegetariska, men det finns miljontals människor som bor och kommer ifrån områden där fisk och havsmat är ”grundmaten”. Men alla de här olika rätterna har en sak gemensamt, och det är att de är väldigt unika och annorlunda från maten jag är van med.

Det första man tänker på är smaken, svensk mat har inte så mycket smak, speciellt inte stark smak. Men i Indien så är maten packad med smak, speciellt stark smak. I början så var det lite frustrerande att äta mat, för när jag åt maten så var jag inte direkt så stabil i magen efteråt, men man blir van efter ett tag, för vissa tar det 1 vecka, för andra över 1 månad.

Men det finns ett sätt att undvika det. Ett sätt är att inte äta stark mat direkt, man kan vänta lite med det tills man är van med den indiska maten. Så om du är ute och ska äta så är det bäst att ta den söta eller milda curryn, inte den starka.

Se också till att inte äta mat från gatan, med det så menar jag inte mat som du har hittat på marken, utan mat som säljs på gatan. Till exempel mat som säljs från vagnar eller liknande, man vet aldrig hur rent det är, hur gammalt eller om personen som har hand om maten är sjuk. Man kan få sjukdomar, vissa har till och med dött på grund av bakterier i gatumaten.

Så det bästa man kan göra är att äta mat på ett ställe som du vet har bra mat, och se till att maten inte är för stark.

Inga kulturer är likadana, några kanske är väldigt lika och närmare varandra, till exmpel svensk kultur och norsk kultur, eller svensk kultur och tysk kultur. Men andra kulturer är inte lika alls, det kanske finns en eller två saker som är nära men annars så är det annorlunda, det är så mellan Sverige och Indien. Svensk kultur är en del av den europeiska kulturen, men indisk kultur är en blanding av alla folkgrupper, religioner och nationer inom Indien, en helt unik kultur.

En av de största och mest märkbara skillnaderna mellan svensk och indisk kultur är hur man behandlar familjen och familjerelationer. Indier brukar vara mycket närmare sina familjer, det är en stor del av deras liv. Men i Sverige och Europa så brukar det vara mer individuellt, några undantag finns som till exempel Spanien, Italien och så vidare.
Indier har mycket respekt för familjevärden och liknande, medan svenskar prioriterar en individuell livsstil.

Man kan märka de här skillnader vid många situationer, t.ex hur man tänker på livet, tankesättet. Svenskar lär sig att man själv är värd mycket och att man borde klara sig själv, att man kan ta hand om saker ensam. Men indier lär sig att bry sig om familjen, att man ska hjälpa varandra och liknande. I Indien så har äldre människor en större del av samhället också, både inom familjelivet och livet utanför, om någon behöver tips så frågar man en äldre person, om en äldre person bestämmer något så lyder man dem. Men i Sverige så bestämmer man själv mest, man har såklart respekt mot de äldre, men inte på samma nivå som i Indien. Det som är bra med den indiska ”versionen” är då att man är närmare sin familj och släkt, och det kan vara bra för att man alltid har vänner, eller någon man har ifall man behöver hjälp med något.

Men det som är dåligt är att man vill vara ensam ibland, om man ser någon man känner i Sverige så är det ändå okej att bara säga ”hej”, några hälsningsfraser och sedan fortsätta med det man gjorde, men i Indien så ”måste” man börja en konversation och allt annat (om man inte gör det så verkar man oförskämd).

Lite klurigare om man ska spendera 2 veckor i Spanien. Men att bo i ett annat land, som har en väldigt annorlunda kultur, annorlunda människor, väder, allt möjligt, ja då kan det vara lite svårt. Jag hade inte så bra tur eftersom jag inte visste hur jag skulle vara i Indien, jag hade ingen som lärde mig om landet, hur människorna är, skillnader mellan Sverige och Indien och osv. Men som tur är så kan jag nu vara den personen som ger de tipsen!

Som ni kanske har listat ut nu så finns det många skillnader mellan Sverige och Indien, och en av de skillnaderna är hur folk är runtomkring dig. Till exempel så finns det många tiggare och fattiga personer här, mer än i Sverige, men här är det lite annorlunda. De flesta som tiggar bryr sig mer om människor som inte är indier, folk som ser utländska ut, det kan finnas många anledningar till detta men av de är att utlänningar oftast ger mer pengar. Detta är inget problem för mig eftersom jag ser ut som människorna här, men det finns några personer på jobbet som har klagat över detta, och de ser inte ut som indier. En annan grej är att försäljare och andra människor alltid fokuserar på folk som inte är från Indien, det händer varje gång jag är ute med mina vänner som ser ganska europeiska ut.

Men en nackdel med att se ut som någon som kommer från Indien är att människor alltid vill prata med dig. Överallt. Det kan vara i en restaurang, gatukök, en affär. Indier är ett väldigt socialt folk, de försöker alltid skaffa nya vänner. Så när jag till exempel sitter bredvid någon på bussen och de försöker starta en konversation på Hindi, så måste jag alltid säga till på Engelska, att jag inte kan tala Hindi. Det kan leda till många olika unika reaktioner, vissa säger bara ”Oh okay, sorry” och fortsätter med det de gjorde. Andra blir lite förvånade och börjar fråga varför jag inte kan Hindi, och då måste jag i princip berätta om mitt liv, adoption osv osv :/
Men om man inte ser indisk ut så händer det inte dig. Så det finns fördelar och nackdelar med det.

När jag först flyttade till Indien så visste jag inte så mycket om landet, jag visste att det var stort, fyllt med människor och att det var en uppdelning mellan ”norr och söder”. Men annars så tänkte jag inte så mycket på det, jag tänkte att det skulle vara som Sverige, men bara större, att alla skulle prata samma språk osv. När jag steg av planet och spenderade min första dag i Mumbai så verkade det vara sant. Men efter en vecka så lärde jag mig mer än någonsin. I Indien så pratar man inte bara hindi och alla är inte hinduer. Indien är ett land fyllt med människor som är olika, inte en stor kultur utan många små (fast det finns stora också såklart). Senare så lärde jag mig också att Indien inte bara var ett varmt land, det var ett mångfaldigt land, geografiskt. I norr så är det väldigt kallt och bergigt, om man går lite södre så blir det varmare och mindre berg, en plattmark. Om man går ännu mer söder, i centrala Indien, så är det bergigt igen, men inte lika mycket som norr, det finns även en djungel och det kan bli väldigt varmt. I södra Indien så är det nästan alltid varmt, naturen och miljön där är fylld med regnskogar, djunglar, vattenfall och stränder.

Många undrar vad skillnaderna mellan företag i Indien och i Europa är, vissa tror att det är exakt samma och andra tror att de är heelt olika, men det är en blanding mellan dem.

Företagande och projekt är väldigt snabba i Indien, man gör saker under en kort tid, folk är oftast mer spontana med vad de gör på jobbet. I Europa så spenderar man mycket tid på att analysera situationen, planera, se vad som är billigast, vad som är snabbast, vad som är bäst, osv osv. Men här så gör man bara det som kommer upp, om det passar. Vissa saker kan vara bra med hur man gör i Indien, t.ex så kan man göra fler projekt under en tid. I Europa gör man kanske 10 projekt under ett år, men i Indien gör man 15. Det blir även billigare eftersom man inte spenderar lika mycket tid på saker. Men nackdelen är då att jobbet och slutresultatet inte blir lika bra. Man kanske upptäcker några fel och då måste man hitta en annan lösning, eller så vet man inte vad nästa steg är riktigt.

Se till att du skaffar kontakter när du är i Indien, med kontakter så kan jag mena vad som helst, antingen en person som kan hjälpa dig väldigt mycket, eller bara dina kollegors telefonnummer eller e-post. Jobbplatsen i Indien är väldigt annorlunda jämfört med i Europa, speciellt relationer mellan kollegor. I Indien är man mycket närmare sina arbetskollegor, man pratar med varandra ofta, man hälsar utanför arbetet, man bjuder in varandra på besök, allt möjligt. Om du inte pratar med dem under en lång tid så kommer de tro att något är fel, för de är så vana med att prata med sina kollegor. Det är en väldigt viktig grej att tänka på, om du vill ha en bra relation med dina arbetskamrater så måste du prata med dem och lära känna dem.